Läser den här debattartikeln: http://debatt.svt.se/2012/02/09/isabella-lowengrip-sjalvklart-ska-vi-jobba-till-75/ och tycker följande: Blondinbella är dum i huvudet.
Det roliga med artikeln är att Isabella Löwengrip aka Blondinbella skriver att hon ska jobba tills hon dör. Hur många 21-åringar kan egentligen säga så? Hon har bara upplevt en fjärdedel av sitt liv och av den delen har hon till största del varit barn. Tjejen som tror hon är fyrtio år snarare är tjugo.
Sedan skriver hon också att sitt arbete ska var ens livstil. Att man ska arbeta med något som man älskar and so on... Ja, alltså i en drömvärld så hade alla varit egna företagare, jobbat flexibla tider, gått på kändisfester och kunnat dricka vin mitt i veckan. Sanningen är att det inte ser ut så i verkligheten. Visst, man borde inte arbeta där man vantrivs, men det är heller inte så att man kan välja och vraka och att alla får sitt drömjobb.
Bara för att man vill gå i pension när man är 65 år så innebär det inte att man hatar sitt arbete eller är lat. Det innebär förmodligen att man redan har arbetat 45 år och vill spendera sin tid på mer viktiga saker, så som familj, resor eller andra intressen man har. Sen borde det finnas utrymme för de personer som VILL och KAN arbeta längre. Och bara en parantes, blonda Bella skriver också att "varför skulle man vilja var pensionerad en tredjedel av livet?". Om vi säger att man blir 85 år (meddellivslängden för kvinnor är 83, 26) så skulle det innebära att man är pensionerad 20 år och det är mindre än en fjärdedel av livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar